Jag vill se ett Esbo och Finland där individen deltar aktivt i samhället enligt egen förmåga. Därför vill jag se att organisationer, föreningar och andra aktörer arbetar aktivare i samarbete med staden. Att vi har ett band till andra i samhället gör vårt samhälle starkare, samtidigt som frivilligorganisationerna ger mycket goda möjligheter till gemenskap och ett mänskligt samband.
Ungas välmående och skolan
Skolan är den absolut viktigaste institutionen vi har i Finland. Det är där våra barn formas, hittar sin egen väg och utvecklas till självständiga individer. I teorin. Men i praktiken ser vi hur den mentala hälsan hos unga försämrats (Kouluterveyskysely, THL 2023), och hur klyftan mellan pojkar och flickor i skolframgångar växer (Helsingin Sanomat 2023).
Särskilt oroande är bristen på positiva och hälsosamma manliga förebilder. Normerna kring manlighet har ofta varit snäva, och unga pojkar som bryter mot dessa riskerar sociala sanktioner. Samtidigt får pojkars känslor inte alltid det utrymme de förtjänar, vilket försvårar deras möjligheter att utveckla en trygg identitet. Den ökande polariseringen i samhället, där unga män ofta söker sig till konservativa eller reaktionära miljöer (HS 2024), kan till viss del förklaras av detta.
Det finns ett annat sätt att tala om manlighet där man erkänner känslornas värde och ser vikten av att skapa sunda, inkluderande normer. För att göra detta behöver vi professionella som har verktygen att möta ungdomar med förståelse. Här spelar sexologer en viktig roll. De är inte bara experter på sexualitet utan också på relationer, känsloreglering och normkritik (Folkhälsan, 2023).
Sexualfostran är redan en del av den finländska läroplanen (OPS 2016), men resurserna och den praktiska tillämpningen varierar stort. Därför behöver sexologer och andra experter bli ett naturligt inslag både i grundskolan och i andra stadiets utbildning. Dessutom finns organisationer som Miessakit ry som dagligen arbetar med män i alla åldrar och de bör vara en integrerad del av stadens och skolornas arbete.
För att nå dessa mål vill jag:
- att fler sexologer anlitas i högre grad inom grundutbildningen och på andra stadiet
- att frivilligorganisationers kunnande utnyttjas i högre grad
Invandring och integration
Esbo har i dag utmaningar med ungdomars mentala hälsa, arbetslöshet och risk för marginalisering. En del av denna problematik hänger samman med brister i integration, särskilt när det gäller unga med invandrarbakgrund. Det handlar inte om bakgrunden i sig, utan om socioekonomiska faktorer, ojämlik tillgång till mentalvård och utbildning samt bristande framtidstro (THL; OECD 2023) samt i vissa fall en avsaknad av emotionella band till samhället man lever i.
Invandring en nödvändig del av Finlands framtid. Nästan 25 % av befolkningen är över 65 år (Wikipedia, 2024) och nativiteten bland infödda finländare är låg. Invandring tillför ett viktigt kulturellt kapital, kompetens och gör Finland mer internationellt. Men för att integrationen ska lyckas måste vi satsa på konkreta åtgärder utan att tumma på medmänskligheten.
Som invandrad själv vet jag hur mycket längre vägen till sysselsättning kan vara än för en som är född och uppvuxen i Finland. Därför behöver vi lösningar som underlättar vägen till utbildning, arbete och för samman nyanlända med dem som bott här en längre tid. Integration måste vara aktiv, individanpassad, samarbetsdriven och utgående från individen.
För att nå dessa mål vill jag:
- att Esbo stad anställer samhällspedagoger med särskilt fokus på att stödja unga både i och utanför skolan.
- att Esbo aktivt engagerar frivilligorganisationer i integrationsarbetet
Källor:
- THL – Kouluterveyskysely
- Helsingin Sanomat (2023): Tyttöjen ja poikien ero koulumenestyksessä kasvaa
- Folkhälsan (2023): Sexuell hälsa i skolan – En vägledning
- Opetushallitus (2016): Läroplanen för den grundläggande utbildningen
- Miessakit ry
- OECD (2023): International Migration Outlook – Finland profile
- Wikipedia (2024): Demographics of Finland